Selma Lagerlöfs brevsamling kartlagd
Selma Lagerlöf lästes av alla: män och kvinnor, hög som låg. I de över 40 000 brev som finns bevarade vittnar läsarna inte bara om sin läsupplevelse utan också om sina liv. Nu har breven studerats. Maria Karlsson och Jenny Bergenmar slutredovisar projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940”.

Maria Karlsson har antagligen mest kännedom i världen om brevskörden till Selma Lagerlöf. När hon och kollegan Jenny Bergenmar inledde projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940” började hon med att gå igenom de dryga 40 000 brev som skrivits till författaren. I dag är drygt 21 640 brevsidor eller 9000–10 000 brev från allmänheten, organiserade i en databas, där ett drygt 30-tal nyckelord gör samlingen sökbar. Databasen kan i framtiden komma att utgöra grunden i en svensk läshistorisk databas.

Selma Lagerlöf vid sitt skrivbord. Foto från Mårbackastiftelsen.
Selma Lagerlöf vid sitt skrivbord.
Foto från Mårbackastiftelsen.

– Det första som slog oss var att det i så hög grad var både män och kvinnor som skrev, och att männens upplevelser av Lagerlöfs berättelser var så emotionell. De har skrivit om hur de grät, svettades och berörts känslomässigt, på ett sätt som man i allmänhet förknippar med mer kvinnligt kodad romanläsning. Men här var det alltså män som grät, säger Maria Karlsson.

Breven bekräftar hur läst Lagerlöf var. När pressen skriver om Lagerlöf blir breven fler, och inte minst ökar antalet tiggarbrev så fort Lagerlöfs filantropi nämns. De breven har ofta en intim prägel, och de som vill ha något berättar om mycket privata förhållanden.

– När pressen skrivit att Lagerlöf skänkt pengar ökar direkt breven där avsändaren vill ha något. Ofta skriver man då om hur berörd man blivit av berättelserna och att de ofta melodramatiska episoderna påminner om avsändarnas egna liv.

Men det var så klart inte bara tiggarbrev som Lagerlöf fick. I breven finns diskussioner av det politiska läget i samtiden, religion, pedagogik och kvinnofrågan, eller för den delen teman ur verken. Lagerlöf verkar ha läst de flesta av breven. Att så var fallet märks inte bara på de brevväxlingar som ibland uppstod, och som finns bevarade, utan också på det faktum att många brev har små kommentarer skrivna på sig. Det stod sådant som ”Skänk 20 kronor!” eller ”Denne man är galen”.

– Det är tydligt att läsningen vid den här tiden, verkligen ansågs kunna påverka läsaren på ett positivt. Litteratur kunde förbättra världen. Man tyckte sig helt enkelt bli en bättre människa genom att läsa god litteratur. Många berättar om läsningen som en bildningsresa och ett förbättringsprojekt, vilket var helt vedertagna uppfattningar i samtiden. Många läste också Lagerlöfs texter ur ett religiöst perspektiv, som en modern tillämpning av Bibelns budskap, säger Jenny Bergenmar.

Brevsamlingen utgör i dag en unik källa till det tidiga 1900-talets historia. Människor ur alla samhällsklasser berättade här om sina livsöden och vad Lagerlöfs verk betydde för dem. I breven kan man se hur vanligt folk beskriver läsningen och dess roll, och mellan raderna flimrar dessutom samtidens stora förändringar förbi: demokratiseringen, urbaniseringen, de politiska förändringarna, rösträtten och välfärdens framväxt.
Publicerad den 8 december 2013
Sök:
Boken Norrköpings gatunamn
Bokus - historia & arkeologi
Internet i Östergötland
Kelkoo - jämför priser på böcker
Kontorsmaterial till lågpris bl a kuvert, pärmar, kopieringspapper
LensWay - billiga linser
Payson - betala tryggt
STS Alpresor
Tidningar om historia & vetenskap