Avhandlingen Nyktra kvinnor handlar om den kvinnliga kristna nykterhets-organisationen Vita Bandet som bildades år 1900 av Emelie Rathou i Stockholm. Den är knuten till den internationella World’s Woman’s Christian Temperance Union, som ursprungligen bildades i USA vid slutet av 1800-talet. I Sverige hade organisationen sin storhetstid under första hälften av 1900-talet. Den var i princip lika välkänd då som den är okänd i dag. Vita Bandet var den största svenska kvinnoorganisationen under flera decennier och den hyste några av sin tids mest kända kvinnor.

Avhandlingens syfte är att belysa hur Vita Bandet agerade som en politisk aktör och hur organisationen var delaktig i den svenska demokratiseringsprocessen, en aspekt som i regel inte uppmärksammats när det gäller kvinnor. Det primära källmaterialet är organisationens organ, Vita Bandet. Tidskriften skrevs av, om och för kvinnor, och den var ett viktigt forum för nykterhetskvinnorna. Det var här de kunde artikulera sina åsikter och publicera sina litterära alster. Här skapades kvinnliga förebilder och här skrevs en annars osynlig del av kvinnors historia, nämligen den om kvinnors deltaktighet i politik och samhälle.

Teoretiskt behandlar Åsa Bengtsson Vita Bandet som en social rörelse och hennes analysinstrument är hämtat från sociologen Håkan Thörns utarbetade rörelseteori, med vilken hon analyserar Vita Bandets offentliga röst, hur de argumenterade och skapade opinion. Rörelseteorin är ett redskap som fokuserar på hur vitbandisterna identifierade, diagnosticerade och prognoserade samhällsproblem. I analysen framkommer genus och klass som centrala aspekter, men främst konstruerar det teoretiska instrumentet Vita Bandets kollektiva identitet och synliggör därigenom vitbandisternas uppfattning om sig själva. Utifrån denna uppfattning anser Bengtsson att det blir tydligt att deras arbete måste förstås som en del av demokratiseringsprocessen.

Nykterhetskampen medgav ett brett arbetsområde som bland annat berörde kvinnors fri- och rättigheter, sedlighet, fred, folkbildning samt barn- och ungdomsverksamhet. Organisationens arbete berörde helt enkelt områden som i grunden handlade om jämlikhet, jämställdhet och demokrati.

Visionen om det nyktra samhället förblev alltjämt en utopi. Vitbandisternas framgång låg på ett helt annat plan. Under 1900-talets första hälft möjliggjorde organisationen kvinnors inträde och inflytande på den annars helt manliga politiska arenan. Studien synliggör att de var opinionsskapare och politiska lobbyister. De var också företagare och arbetsgivare, och de drev bildnings- och kursverksamhet, samt andra filantropiska företag för att förbättra kvinnors livssituation.

Organisationens starkt religiösa grund har föranlett antaganden om att den var konservativ, men vitbandisterna var mycket radikala i sitt sätt att tänka, argumentera och arbeta. Fram träder bilden av en spännande och mångfacetterad organisation och en högljudd politisk röst.

- Avsikten är emellertid inte att endast skriva Vita Bandets historia utan att synliggöra hur kvinnor i början av förra seklet faktiskt deltog på den politiska arenan innan de formellt hade tillträde till den och hur de genom sina olika verksamheter och företag också deltog aktivt i samhällets utveckling och demokratisering, säger Åsa Bengtsson.

Åsa Bengtsson:
Nyktra kvinnor. Folkbildare, företagare och politiska aktörer. Vita Bandet 1900-1930
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 20 januari 2012
Opponent: fil.dr Irene Andersson